Aaddicted To Perfection

Jag saknar heeem  .Mamma jag drömde om er inatt och jag minns inte vad som hände i drömmen . jag minns bara att ni va där och den känslan jag har på något sätt är hur sorligt det känns att jag ska träffa er enbart för att besöka över helgen. och nu var det tre veckor sedan jag var hemma .som tur ska jag hem imorgon, men alltså jag kan inte ens förklara hur jävla ont det gör, och tre veckor känns som en evighet . försökte plugga matte häromdagen, men jag var den ända som satt i klassrummet och tittade ut till ingenting. vände mig på olika sidor hela jävla tiden. satt och tittade klockan och dess sekund slag för att det skulle gå 60 minuter och jag skulle bort .. jag satt och kämpade mig för att inte börja gråta . fastän jag hade tårar som ville spruta efter saknad . jag satt och skrev in dem människorna som är i mitt liv som jag längtar till från djupet inom mig ..


Mamma . ska jag verkligen leva hela mitt liv på det här sättet ?  utan dem jag älskar bredvid mig eller i alla fall i samma stad. fyfan alltså. kan inte sluta hata det , kan inte sluta hata livet och allt med att bli vuxen . gud , vad jag saknar er . gud vad jag gråter när jag ser ditt ansikte reflekteras i mitt minne, gud vad ledsen jag blir när jag varje dag vaknar och inte ser er . gud det dödar mig att jag inte är där och ser min lillebror växa. mamma , är det här det livet .  då är det inte så konstigt att du alltid säger att livet är skit.


nej nu vaknade madde .. så jag ska la duscha och göra något vettigt av mitt liv här .. börjar hamna i gamla tankebanor.